Jag är ganska känd för att vela. Jag hatar att ta beslut och vill gärna att nån annan ska ta dem åt mig. Sån är jag. Jag är livrädd för konsekvenser som kan bli av mina val.
 
Som nu. När det inte blir som jag tänkt, igen. Jag var så glad i fredags att mensen äntligen kommit, men jag har ärligt talat inte kännt den mycket alls. Jag som BRUKAR ha så ont i ungefär ett dygn har bara känt molningar, känt mig uppblåst och diverse andra mens-symptom. Och så har jag mina blödingar som trots allt faktiskt är blödningar, om än inte jättestora och mest bruna fast ofta lite färskt också. Fast igår kom det nästan ingenting.
 
Igår var jag jätteledsen och nere. Jag kände mig ensam, fast jag inte är det. Även fast jag har världens bästa man som stöttar mig till 100% så är det ju inte samma sak för honom som för mig. Såklart. Mitt liv kretsar till 99% kring mensens vara eller icke vara just nu. Det gör det inte för honom. Han säger bara att antingen tar du den eller så gör du inte det, vad är det värsta som kan hända? Och ja, han har rätt. MEN det värsta som kan hända är att det blir "fel" och att det blir ytterligare väntetid. Men en vecka hit eller dit...en månad hit eller dit...det skulle ju inte göra nåt om man VISSTE att det skulle gå vägen nån gång.
 
Blir så bitter att det blir såhär på helgen...i vanliga fall kan man ju ringa till mottagningen och få svar, men inte nu. Imorgon kan jag få svar, men jag vill ha svar nu! Vad händer om jag tar sprutan ikväll och det inte är cykeldag 3? Är det jätteviktigt? Vad händer om jag väntar tills imorgon med att ta sprutan? 
 
Åh. Jobbigt är det!

3 kommentarer

Anonym

29 Sep 2013 20:47

Man börjar ta sprutan mellan den 3 till den 5 dagen. Jag tog sist den 5 dagen eftersom jag började den här behandlingen med 75 iu och man vill inte bli överstimulerad. Det blir bra du får se i morgon!

Anonym

29 Sep 2013 20:48

Man börjar ta sprutan mellan den 3 till den 5 dagen. Jag tog sist den 5 dagen eftersom jag började den här behandlingen med 75 iu och man vill inte bli överstimulerad. Det blir bra du får se i morgon!

Svar: Tack för svaret :) jag får se vad de säger imorgon!
Drömmar och längtan

K.M.P.

30 Sep 2013 21:01

Känner igen det där med att allt kretsar kring mensen. Jag blev SÅ besviken när vi inte kunde köra i augusti just för att eventuell ägglossning skulle krocka med en period då vi inte skulle kunna träffas (pga resa). Det kändes verkligen surt. Min kille blev också besviken såklart, men jag tror inte att han kände det lika mycket som jag.
Nu fick vi köra i september istället, och det blev ju inte så bra (överstimulering) så nu är det lååång väntan till oktober (tre veckor ungefär tills jag får börja!).

Svar: Nä jag tror vi känner mer eftersom det faktiskt är vi som går igenom behandlingarna. Även fast det säkert är jobbigt för våra karlar med! Men det jobbiga är ju att man tänker på det jämt och har svårt att koppla bort.
Förstår att det är jobbigt för er men försök fylla dagarna med roliga saker att se fram emot så går det fort :)
Drömmar och längtan

Kommentera

Publiceras ej