Vad gör man då? Får man pausa sitt liv, sova i tre dygn och gå på spa? Så är det nu. Jag orkar inte mer. Jag är millimeter från att bryta ihop hela tiden. Sömnlösa nätter och bebis med ont i magen...sen en 1,5åring som behöver stimulans hela dagarna. Det är tufft. Och jobbigt!!! Sjukt jobbigt. Men det finns ju inga alternativ. Det är bara kämpa på. Bara. 

Fan. Jag behöver träna men jag orkar inte. Vill få energi, endorfiner...men jag orkar ju knappt resa mig från soffan. Vet inte om det är bra att träna när man sovit två timmar inatt. 

Äh. Gnäll. Men ja, fan alltså. Alla som säger att barn nummer två bara hänger med vill jag typ kasta nåt på. Våran tvåa hänger inte på, hon har helt egna krav, 100% uppmärksamhet 100% av dygnet. Mm. Jag behöver 200% uppmärksamhet att ge. Logiskt...

2 kommentarer

Dujaghanvi

07 Mar 2016 01:49

Låter tufft. Önskar jag kunde komma med några smarta tips..är samtidigt skönt att du är så uppriktig med hur jobbigt det kan vara/är.. Snart är det tisdag och E ska på förskola! Hoppas du orkar tills dess! Inga krav på träning nu, kravet är överlevnad.. Kan du ringa in någon? Kramar!

Svar: Ja alltså det är tufft! Men såklart fantastiskt mellan kaoset också. Jag fick hjälp idag som tur är! Kram
Drömmar och längtan

Intejag

07 Mar 2016 12:13

Jag hatar också det uttrycket! Vårt andra barn hänger inte på. Hon skriker och är missnöjd mest helatiden eller ja inte när utomstående är med 😩 Så då kan ju alla kommentera hur lätt barn två alltid är, gaaah 😩

Svar: Men åh exakt samma här. Hon sköter sig alltid "exemplariskt" när andra är med. I fredags åt vi ute på resturang med släktingar och hon sov och var lugn heeela tiden. Fick höra hundra gånger att vi hade ju en såå lugn bebis osv osv. Sen att hon skrek i tre timmar när vi kom hem? Det ser ju ingen...gahh var ordet!
Drömmar och längtan

Kommentera

Publiceras ej