Vad gör man då? Får man pausa sitt liv, sova i tre dygn och gå på spa? Så är det nu. Jag orkar inte mer. Jag är millimeter från att bryta ihop hela tiden. Sömnlösa nätter och bebis med ont i magen...sen en 1,5åring som behöver stimulans hela dagarna. Det är tufft. Och jobbigt!!! Sjukt jobbigt. Men det finns ju inga alternativ. Det är bara kämpa på. Bara. 

Fan. Jag behöver träna men jag orkar inte. Vill få energi, endorfiner...men jag orkar ju knappt resa mig från soffan. Vet inte om det är bra att träna när man sovit två timmar inatt. 

Äh. Gnäll. Men ja, fan alltså. Alla som säger att barn nummer två bara hänger med vill jag typ kasta nåt på. Våran tvåa hänger inte på, hon har helt egna krav, 100% uppmärksamhet 100% av dygnet. Mm. Jag behöver 200% uppmärksamhet att ge. Logiskt...
ska jag väga mig! 

88,7 var min vikt innan VV. Jag började i måndags men har bestämt att fredagar är min vägningsdag. Alltså är resultatet efter fyra dagar bara. Men det får vara så! Jag tror jag kommer stå still denna vecka men hoppas hoppas det går neråt!

Annars har jag haft två bra dagar faktiskt. Skönt! 

Jaja, får se hur det går imorgon :)
Okej. Jag är absolut inte sugen på fler barn nu. Kanske aldrig mer, kanske längre fram. Men INTE än på många år. Alltså måste jag fixa preventivmedel asap! 

Jag tror jag ska köra på P-piller. Eller jag har väl bestämt mig tror jag. Velat mellan det och spiral men jag känner inte för spiral faktiskt. Åt p-piller i tio år innan jag blev gravid med E och det har alltid funkat bra. Tror kanske det till och med hjälpt mig med PCO att hålla hormonerna i ordning. 

Men p-piller är ju så sjukt "dåligt" enligt alla. Helst ska man köra natural cycles utan hormoner om man ska följa strömmen. Jag litar inte ett dugg på det, i alla fall inte när jag har PCO. Och kondom är inte aktuellt...inte i det långa loppet i alla fall. Nu får det gå men inte sen! Ska på återbesök 2 februari...då ska jag be om p-piller. Eller? Gah, alla beslut hela tiden gör mig galen...

Hur ska man tänka? Hormonfritt? Kopparspiral?