Jag känner mig konstig idag. Trött, orkeslös...lite snurrig, lite svag...jag kände mig såhär ganska ofta i slutet i graviditeten med E, så det är inte så att jag blir orolig. Men det är jobbigt! Imorgon börjar jag jobba halvtid, hoppas det går bra...och att jag orkar. Men jag tar det som det kommer, det blir som det blir. Har verkligen ingen lust att jobba men men, det är som det är.
 
Jag tänker mycket nu. På livet efter lillasysters ankomst. På förlossning, på amning, på hur man klarar livet med två små...och så tänker jag på mer "enkla" saker som hur man klär en nyfödd som föds mitt i vintern, hur vi ska få in dubbelvagnen i huset och hur man ska hinna med. Hehe. Mycket som snurrar nu. 
 
Nästa gång vi har tid hos barnmorskan ska jag be att få komma till specialistmödravården och prata om min nästa förlossning. Jag vet inte riktigt vad jag vill och hur jag känner. I många månader efter Es förlossning sa jag att jag aldrig mer skulle föda barn, vi fick nöja oss med ett. Sen har vi ju alltid drömt om att kunna få två, och nu när jag är gravid igen så vet jag inte hur jag ska sortera mina tankar riktigt. Jag vill aldrig aldrig ALDRIG utsätta mig för en sån förlossning jag fick med E igen. Jag har inte problem med att föda barn, smärtan kan jag ta, men det är så mycket annat som snurrar. Ska jag föda med kejsarsnitt? Jag är fullkomligt livrädd för att förlossningen ska bli som den med E, visste jag att den skulle bli lättare skulle jag inte tveka men man VET ju inte det. Ingen aning, såklart. Gah. Nån som fött med kejsarsnitt här? Hur känner ni efteråt? Skulle ni föda med kejsarsnitt igen? Jag blir galen på snurret i huvudet...
 
Nåja. Vi är i vecka 24 idag i alla fall...veckorna går...
78,5 cm och på pricken 10 kilo! Eller 10,02 om man ska vara noga. Långsmal tjej har vi, precis som hennes mor innan graviditeterna, haha. 

Sprutor också. Usch. Skär i hjärtat, men nu är det gjort. Nästa är som tur är inte förrän vid 18 månader! 
Blev sjukskriven på heltid veckan ut och 50% ytterligare fyra veckor. Så får vi se sen. Känns skönt men ändå får jag lite ångest? Är väl arbetsmyran i mig som talar...

Tycker dessutom att det är pinsamt att ringa jobbet. Borde inte det men gör det ändå. Ska ringa imorgon förmiddag. 

Annars är det faktiskt skönt att vara hemma. Njuter av att umgås med maken och E. Idag tog vi en lååångsam promenad längs vattnet. Skönt!